tisdag 25 april 2017

Om det gick att sudda bort...

Ja önskar jag kunde glömma denna hemska dag....att jag bara kunde sudda bort den från almanackan...o låtsas som det aldrig hänt...undrar om det alltid kommer kännas så här...om känslorna alltid kommer vara så här påtagliga..om det alltid kommer göra så här ont..om jag alltid ska behöva vara rädd för att jag ska bli så dålig igen....

Men den går inte att sudda bort...tro mig, ja har försökt...i 4 år har jag försökt..men det går inte....den dagen är en del av mig....av den jag var och den jag blivit... den jag är i dag...förändrad för alltid.. .Så känns det fortfarande...

För 4 år sen trodde ja aldrig jag skulle ta mig igenom detta...eller att vi skulle kunna leva som "vanligt" igen...men på ngt sätt så går de ändå trots dessa känslor...ja vet inte hur, men det går....och under kommande år hoppas ja att jag kan skriva att det inte känns så här längre...tills dess...
Kram på er

onsdag 12 april 2017

Minnen..

I dag är det 4 år sen vi fick vårt första Plus! 4 ÅR!!! Och jag minns det som om det var i går...en lycka som var obeskrivlig...förväntansfulla...
och trots att detta plus ledde till att jag nästan miste mitt liv....så längtar jag tillbaka. ..tillbaka till den känslan...till lyckan vi kände...till glädjen...

"Sorg är inget man kan komma undan..
.man måste helt enkelt ta sig igenom det för att kunna komma vidare och börja läka"
- okänd