M eller F???

Misslyckad med stort M ...ja, det är så man känner sig när man går igenom denna resa...när kroppen sviker en om och om igen...varför fungerar inget när alla läkare säger att allt ser bra ut och våra chanser är goda??

Jaaaa.. Så här har jag kännt länge...misslyckad...

Men vet ni vad? Det kanske inte är så alls....för under dessa otroligt jobbiga år så har jag faktiskt åstadkommit en hel del...hösten 2014 bytte jag avdelning inom sjukhuset och påbörjade ett nytt jobb med utmanande arbete. Precis när ja hade börjat på de nya jobbet så fick jag mitt 2a utomkveds!...sjukskriven igen och allt kändes skit jobbigt....men ja kämpade på och återvände till det nya jobbet! Ja jobbade inte heltid men 75% fram till dec 2015. Då bestämde ja mig för att försöka börja jobba heltid igen....och det fungerade! Det var jobbigt, men Jag fixade de! Och då bestämde jag att jag kände mig tillräckligt stark för att söka en vidareutbildning! Och jag kom in!!
Våren 2016 började jag läsa specialistutbildningen till Intensivvårdssjuksköterska!
Jag har pluggat på halvfart vilket har inneburit skola 50% och jobb 50%! Och det har varit skit tufft! Att jobba, sitta i skolan och plugga på den lilla fritiden jag haft samtidigt som jag undergått behandligar för att bli gravid!
Men jag har klarat det... ALLTIHOP!!!....alla tentor...alla uppgifter! G i 2 kurser och VG i 2!! Har haft 10v praktik där jag endast fått positiv feedback bl.a om hur duktig och kompetent jag är...min lärare påpekade även att jag är jätte duktig på att skriva arbeten/uppgifter (vilket ja ALDRIG trodde skulle hända)..
Och nu närmar det sig slutet....snart är det bara magister uppsatsen kvar!

Så jag kanske inte är så misslyckad ändå...
Min man säger att jag är Fabulous...och han kanske har rätt...Fabulous i stället för Misslyckad....Ja varför inte :)