Jobbig vecka...

Denna veckan har varit riktigt jobbig! Jag har gråtit mycket,flera ggr/dag..Varför har ja varit mer ledsen än vanligt?Jaa säg de!
Kanske för att nästa vecka väntar 3 läkar besök?lite extra stressigt på jobbet kanske?.Ja vem vet!
Arbetsveckan avslutades bra i alla fall med fredags fika med mina vänner!Och nu väntar en mysig kväll med min man & en mysig helg med flera roliga aktiviteter!
Avslutar med en liten fredags fräckis :)
I går läste jag o min kompis om dom 10 mest populära semlorna i år.Bla var det en som hette MUMLA- en blandning av en muffins & semla. Så i dag berättade jag det för min man för ja tyckte de lät så roligt! Tänk o gå fram på kafét o beställa en mumla! Då sa han "så om man gör en spin på våffla, då blir de ju muffla, eller??"...Jaa. ..
Och med de önskar ja er en trevlig helg!! :)

Anmälan!

Hej hej
I går fick jag äntligen tummen ur och skrev klart min skadeanmälan till LÖF! Skall snart kila i väg för att posta den!! Precis som allt annat så har de varit svårt att försöka beskriva/förklara hur det känns att befinna sig i denna tröstlösa situation..hur de har påverkat mig/oss både fysiskt och psykiskt...framtida konsekvenser osv.! Blir otroligt arg när ja tänker på att det inte hade behövt vara så här om min läkare varit lite mer noggrann och inte så nonchalant!Ahhh..I bland vill ja bara skrika! Acceptans, va e de??
Ja livet går vidare...Och som tur är så har ja mycket att glädjas åt i mitt liv...ja måste bara påminna mig själv om de i bland när allt känns fördjävligt! Lättare sagt än gjort...
Kram på er

ORD SÅRAR!

Dom senaste åren så har ja fått en ny "vän"..en "vän" ja aldrig haft förut men som gör mig vansinnig i bland och orolig i bland! Hon heter ÅNGEST!
I början hade jag svårt att sätta ord på denna känslan ja fick..varför var ja helt plötsligt rädd för att göra saker?att träffa folk?varför kände ja mig orolig inför nya sociala situationer? JAG,den mest sociala personen folk känner (enligt mina vänner)..Varför hade jag så svårt för att anpassa mig om dagens planer ändrades?
Enligt min kurator så handlar det om kontroll!Att den dagen jag nästan dog så förlorade jag all kontroll..över min kropp..över allt..och därför kräver min hjärna nu en annan struktur/kontroll..och när den försvinner,så får jag ångest & har svårt för att hantera vissa situationer! Jaa...som vanligt så stämmer ju den förklaringen helt och hållet...
Det är först nu som jag nog egentligen insett varför ångesten gör sig mer påmind i vissa situationer,speiellt nya! ...För att i nya situationer och med nya människor så är ja rädd!!..rädd för den där frågan eller kommentaren :"varför har ni inga barn?"Eller som personen på festen för 2v sen sa "Va glad att du inte har några barn för då sllipper du ordna barnvakt!"
Vet ni hur ont dessa kommentarer gör? Och varför tror folk att det är ok att säga så??(speciellt till någon man precis träffat!) Ni skulle väl aldrig gå fram till någon och fråga "Varför är du så fet?" Eller???
Jag förstår att när man själv har barn och är mitt upp i denna lyckan att det kanske är naturligt att prata om barn...och om personen ni pratar med tar upp ämnet, visst!..Men snälla tänk er för!Ni har ingen aning om vad personen framför er går igenom...Eller har gått igenom...tjej eller kille,spelar ingen roll!
Ord sårar...något fruktansvärt! :(

Kramar Gita 

2 Underbara helger!

Förra lördagen var vi på 30 års fest!Min finaste vän firade sin födelsedag och bjöd på en otroligt trevlig kväll med god mat och många skratt!Brorsan och jag var i samma lag under en av quizzerna, men det gick inte så bra för oss :) Dock hade vi väldigt roligt!

I går gifte sig en av mina bästa killkompisar med sin underbara tjej av många år! Vi hade äran att närvara vid den underbara vigseln i Bohus fästning och festen som följde och som pågick långt in i natten! Underbart var de! Bröllopstårtan/cupcake tårtan som ja gjort var en success- alltid upplyftande med beröm!

Detta bröllopet är de första jag och min man varit på sen vi hade vårat underbara bröllop för drygt 2 år sen..och man blir snabbt påmind om denna dag! Nervositeten när dörrarna i kyrkan öppnades och jag och pappa gick mot Micke..glädjen över att bli man och fru..den underbara festen med familjen & våra vänner. .alla fina tal...ALL KÄRLEK!

Och nu vill jag faktiskt slå ett slag för just detta - Den ÄKTA kärleken! Alla förtjänar denna kärlek! Och jag lovar, den finns! Ni som hittat den vet hur den ser ut..ni som fortfarande letar, kommer känna igen den när den hittar er :)❤

Och med de vill jag önska er alla en trevlig vecka! Kramar Gita 

Hej Allihopa,
Ville bara önska er en trevlig vecka och hoppas ni hade en trevlig helg! Själv hade jag en jätte mysig helg-delar med mig av lite detaljer senare!Håller även på att skriva den sista informationssidan, utomkveds #2! Ingsåg att jag kanske skulle skrivit klart alla dessa sidor INNAN jag publicerade bloggen, men jaja...efterklok ni vet :)
Ha de bäst
Kramar

Flikar/Sidor!

Nu har jag äntligen skrivit klart MIN HISTORIA så att ni kan läsa vad som hände vid mitt 1a Utomkvedshavandeskap.
Har även lagt till lite information om Utomkveds och även en Kontakt flik om ni vill skriva till mig privat!
Det kommer även komma fler flikar med mer information!
Trevlig Helg

HALLOJ!

Jag lovade ju att ja skulle skriva varje dag och som ni ser har jag inte gjort de! Men de finns en förklaring :) Jag håller på att skriva Min historia för att ni skall kunna läsa allt om min upplevelse! Men trots att det snart har gått 2 år sen denna hemska dag,så kommer tårarna så fort jag börjar skriva och jag slungas tillbaka precis som om det hände i går! Därför tar det lite tid...så ja ber er att ha lite tålamod..Den som väntar på något gott right?? :) Kramar

VÄLKOMNA!

Hej allihopa,
Va roligt att ni hittat hit! 
Jag kommer skriva om min vardag här, med inriktning på alla svårigheter jag dagligen genomgår pga att jag nästan miste mitt liv i ett utomkveds 2013 och återigen 11 sept 2014! Jag lovar att det inte bara kommer vara negativa inlägg, då det finns otroligt många glada och positiva saker i mitt liv som jag gärna vill dela med mig av ! :) 

Jag hoppas att för er som upplevt samma sak som jag, kanske kan finna stöd och förståelse för det ni varit med om genom att jag delar med mig av mina egna erfarenheter... Ett forum där ni kan lätta era hjärtan och där vi gemensamt kan hjälpa och stötta varandra!

För er som inte upplevt detta så hoppas jag att ni kanske kan få lite användbar information eller ha detta som ett forum där ni kan ställa frågor till både mig och andra ang. våra upplevelser!

SJÄLVKLART ÄR ALLA VÄLKOMNA HIT OAVSETT ERFARENHET!