Hade ni frågat mig för 3 år sen,så hade jag sagt att MIN hjärna tålde vad som helst...Jaa, Att vara naiv är också hjärnans förtjänst.. men så var det i alla fall!Psykisk stark var definitivt hur jag skulle ha beskrivit mig själv och hur många nog ser mig än i dag!Jag kunde klara det mesta..Ja så tänkte jag! Men jag hade fel...helt fel...TRAUMA förändrar allt,..inte bara i hjärtat och själen,men speciellt hjärnan!Det är som om någon tar bort en del av det "vettiga" som funnits där och ersätter det med gelé...eller inget alls!Den förlorar sin förmåga att hantera vissa situationer..eller så hanterar den & reagerar på ett sätt som är helt främmande för mig.....Jag reagerar med ilska när jag är ledsen...Jag gråter utan anledning..Jag stänger av helt och har svårt att koncentrera mig i vissa situationer..jag känner mig obekväm/rädd kring andra människor!HJÄRNSPÖKEN....
I somras efter våran semester så tyckte jag faktiskt att det hade blivit bättre!Att jag kände mig som mig själv igen!Inte helt,men en bit på vägen i alla fall...Men sen så kom 11e September, och då var det som att börja om på ruta ett!Och den minsta lilla motgången nu och så tar det STOPP!
I tisdags var vi på ett läkar besök som vi väntat på i ca 5mån!Förväntnings- och förhoppningsfulla gick vi på besöket. Men redan efter en kort stund förstod jag att vi skulle vara tvungna att vänta ytterligare några månader...och då var det precis som om ngn tryckt på en knapp och min hjärna stängdes av...jag slutade lyssna..Allt jag kände var besvikelse och sorg!Tillbringade resten av eftermiddagen & kvällen med att gråta...vi grät båda två!Dagen efter blev jag sjukskriven igen 25%...
Alla säger att jag ser ut att må bra på utsidan...och det är en jäkla tur att utsidan inte speglar insidan för då hade alla sett hur jag verkligen känner mig...Trasig..som om något tagits i från mig som jag aldrig kommer att få tillbaka..en del av mig...min personlighet...min styrka...Borta för alltid!
HJÄRNSPÖKEN!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar